The way it went.

- Innan jag åkte till jobbet fick jag höra "Skynda dig hem då, så vi hinner iväg i tid". (Vi var nämligen bjudna på vorspiel, förfest till grünerlocka, till killarna, yes).
- Det första jag möttes efter att jag slutat jobbat och öppnade dörren till mitt skåp var att jag fått ett sms "Jalla, jalla. Everybody's waiting for you". Från Elin.
- När jag ytterdörren öppnas. Nej, jag öppnade den icke. Elin became my servant for the next 30 minutes. Såhär gick det till: Hon matade mig, hon höll i flaskan så att jag kunde dricka SAMTIDIGT som jag smorde (smooooooorde) in ansiktet med foundation. När det var dags att byta kläder hade Elin lagt fram "två alternativ". Och så den sista saken, håret. Som skulle plattas. Plattade Elin.
Jag säger bara Elin. Vilken hjälte!

Den här tidsramen höll vi oss inom:
20.23 - jag stämplar ut från jobbet.
20.34 - sitter på trikken påväg hem.
20.40-21.05 - Det jag precis beskrev, där uppe.
21.07 - Buss 34 från munkegata.

Kvällen och natten var grymm. Vi trikkade oss ner till stan, och Roxy, vid 12-snåret. Där vi dansade så svetten dröp om oss. SÅÅÅ jävla kul! Till sist var det bara jag och Lina som var kvar - från vårat gäng (from the start we were 10). Vi var alltså inte de sista två på stället. DET skulle ju varit lite pinsamt?
Under min och Linas färd, promenad, hem kunde jag, HÖR OCH HÄPNA, hjälpa 3 personer med vägbekskrivning. Varav en av dem på english (det du Nordström).
Vid cirka 03- halv 4 kom vi hem och slocknade i sängarna.
Slutet gott, allting gott.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0