Lina ropade från badrummet, som hon hade befunnit sig i de senaste 7 minuterna, och ville att jag skulle komma.

Det här är vad jag möttes av, två olika sinnen involverade. Ett: Lukt av bajs, bajs, bajs. Två: ett översvämmat handfat, badrumsskåp och golv.

Såhär är det nämligen: Vi har som tradition här hemma att när ett toalettbesök innebär ett "nr.2"-besök. Då låter vi vattenkranen stå på. Av förklarliga skäl, hoppas jag. Förklaring kommer i vilket fall icke.

Det som skett i presens är att vi fått något slags stopp, i röret som leder vattnet ut från handfatet. Ni förstår kopplingen mellan stoppet och översvämningen?

Det hela resulterade i alla fall i att jag fick ta "vattenskrapan"(/golvskrapa?) och fösa ner vattnet mot duschen. I skitlukten. SAMTIDIGT som Lina var kvar på toan - boktstavligt talat. Hennes kommentar till vad som precis hänt: "Jag satt bara och läste...".
Sometimes I just love her... That Lina (;