Dagens arbete flöt på i bra takt. Ett återkommande inslag under vissa av mina arbetspass är att jag blir sjungd för. 

Åååh, Saraaa kom uuuut till miig.. 
Jag väntar i hörnet, på seeeeven-eleeeeven... 

Dä ä niiiccceeäää!

Samtidigt som det här har varit en bra dag, har jag ändå gråtit. Gråtit och skrattat i ett. på samma gång alltså. Något jag aldrig gjort förut..
Lina har fått OTH säsong 3 i julklapp så för tillfället nöter vi den,, Keith dog. Jag blev ledsen. Lina blev ledsen. Sedan skrattade vi. Åt oss själva. Åt varandra.
Men det där hickandet som brukar bli när man gråter. När man gråter på riktigt. Den var kvar. Under tiden vi skrattade. Så jag kunde inte sluta gråta på ett sätt - Fast jag inte heller kunde sluta skratta...
Konstigt.. Yes. 
Så var det i alla fall.


Nu ska jag gå och lägga mig. Börjar klockan 12 också imorgon.
(Vad jag ville ha sagt med rubriken? Ingen aning..)

G O D N A T T