Gamla minnen väcks till liv.

Nu är det snart är dags för mig att avsluta ännu ett kapitel i mitt liv. Det känns himla sorgligt. Det är inte "bara" ett avslut på en treårig utbildning, utan på hela (grund-)skolutbildningen. Från den stapplande början när jag inte ens visste vad gymnasiet var eller ens brydde mig om framtidens alla bekymmer, problem men också framtidens härligheter.
Det är mycket man hunnit under dessan 12 år i min grundutbildning. Saker som man nu glömt bort att man var tvungen att lära sig, som nu går av sig själv, jag pratar bland annat om skriva och läsa, men också om allt annat jag lärt mig, kemiska beteckningar på ämnen, att kunna räkna ut att 1+1 faktiskt är 2.
Man har ju inte bara lärt sig saker under uppväxten/skolgången. Man har stött på massa olika människor. Vissa, som alltid kommer att ha en speciell plats i hjärterummet, och andra som man glömde bort redan efter en veckas frånvaro från dem. Det är lärare, klasskamrater och alla personer runt omkring hela verksamheten också. De har på varsitt sätt satt egna spår i min själ, spår som sakta suddas ut, men säkerligen alldrig kommer att försvinna helt.

När jag tänker på det som stundar framför mig nu i vår/sommar kan jag inte motstå frestelsen att tänka tillbaka till sista året i högstadiet. Skolår nummer 9 känns på flera sätt likadant som år nummer 3 i gymnasiet. Det är bal och avslutning som väntar - men kanske det största är att nu ska ett farväl av NvN3A ske. En total splittring av den en gång så sammansvetsade klassen...
Men life goes on, som man säger. För, det mesta som studenten för med sig är ju inte negativt. Det gäller bara att ta tag i sig själv, fånga upp allt man känner inför framtiden, vad man vill göra? Det är nog vad mitt nästa livskapitel kommer att handla om. Vad? Var? När? Hur? - många frågor som ska bli besvarade. Men det tar jag när det kommer. Nu vill jag bara njuta av de sista månaderna av min grundskoleutbildning.

Några bilder från balen i nian.
     
Jag, Carro, Fia, Becci  -  Elin, Fia, Lina  -  Moe, Becci, Gunno  -  Rektor, Sara ;)

Rotade igenom mitt blogg-arkiv på lunarstorm och hittade det här:
bal å avsluning å en gnutta tårar Tis 14 jun 2005 15:53
Hej svejs, nu ä ja en liten aning ledsen. har gått ut nian ida, komma sakna min klass så jävla mkt =(...fast det är ju meningen att man ska se det från den positiva sidan =P tänka tillbaka på allt roligt vi gjort =) som balen igår t.ex...den va skitkul, ALLA killar var jätteduktiga på att dansa å glada var vi allesammans =D..bugg å foxtrot hela kvällen lång =P...också avslutningen idag =) elin å fia fick stipendium, är så stolt å glad för deras del =D grattis på er =P åsså när vi skulle ta emot betygen, ja allra sist förståss =P då blev de nästan för mkt känslor, höll på att börja gråta en aning =( =)...
Framåt ska man ju förståss också se, (förhoppningsvis) nua kompisar, ny skola te hösten, de ska bli kul =)...hoppas bara ja inte hamnar i värsta töntklassen r nått =P..

Så, nog pratat om detta ;D...ikväll bli de ån tesammans med tjejerna =)..hoppas de bli kul =D...

pusspuss*


Vilken tur för mig att jag inte hamnade i "värsta töntklassen" ;) Ciao!

Kommentarer
Postat av: Becci

Det var gamla tider det. Oförglömliga minnen man har där i liden, alla snöbollskrig, skämten osv. (:

2008-03-26 @ 12:53:17
URL: http://rebeccagrankvist.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0