Fantastisk, perfekt timing.

Fick ett mail från mamma, med efterfrågade bilder hemifrån. Bland annat på katten. Ja, KATTEN! Inte kattungen. Har jag varit hemifrån så länge? Kolla själva, såhär (bild 1) minns jag min gosiga lilla gris. Såhär (bild 2, 3) ser han alltså ut nu!





Jag grinar seriöst. Fan. Saknar alla, allt - till och med, där hemma nu. Tusen gånger mer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0